Många framtidsspår för ämnet lignin

Kemister och biologer börjar förstå mer och mer av det som kallas lignin, vedämnet i träd, som industrin av tradition eldat upp för att alstra el. När man förstår hur detta "lim", som finns i alla växter, är uppbyggt, kan man stärka betong, göra nya bränslen, kolfiber till bilar och till och med utveckla mediciner.

Lignin utgör ibland ändå upp till 40 procent av en växt. Det kallas vedämne och har funktionen att få ett träd att stå rakt upp, en slags plast inuti utan vilket trädet skulle falla ihop. Men kunskapen om de långa komplicerade molekylerna har varit begränsad. Pappersindustin har hittills mest intresserat sig för cellulosan, och gjort el av resten för sin produktionsapparat. Men i takt med sjunkande pappersanvändning, och ökat miljömedvetande, har både forskare och industri ökat sitt intresse för att förädla lignindelen i träd, gräs och andra växter. Vid den internationella forskarkongressen Ligning 2014, som hölls i slutet av augusti, sammanstrålade dessa aktörer för att utbyta erfarenheter. Det visar sig att ligninets molekylära hemligheter är långt ifrån avslöjade. En annan fråga är om satsningar ska göras på att bryta ner ligninet smartare i fabriken, eller om man i stället ska genmodifiera/förädla växter så att ligninet blir mer hanterbart till fabriken. Båda vägarna är möjliga menar forskarna. Inbjudna representanter från cellulosaindustrier berättar att de siktar på att delvis ställa om sin produktion om det visar sig lönsamt, till exempel norska Borregaard som använder lignin i syfte att stärka betong. Förvånande nog kunde en forskare inom mikrobiologi, Wilfred Vermerris, beskriva en tänkbar medicinsk tillämpning. I experiment har man visat hur lignin hämtat från en grässort kan transportera nytt DNA till en mänsklig cell i en cellodling i labbet - så kallad DNA-terapi. Reporter: Per Gustafsson Programledare: Johan Thorstensson