I spåren efter första kemiska vapnet

På eftermiddagen 22 april 1915 mötte cirka 6000 soldater på västfronten en fruktansvärd död då Tysklands armé utförde historiens första stora attack med kemiska vapen. Mannen bakom gasattacken, den "kemiska krigföringens fader", var en blivande Nobelpristagare och i Tyskland är ett forskningsinstitut uppkallat efter honom.

Det var till närheten av staden Ieper (Ypern på svenska och tyska) i västra Belgien som den tyska krigsmakten fört cylindrar med 168 ton komprimerad klorgas. Detta i väntan på en vind som skulle kunna föra gasmolnet in över fiendens linjer. På eftermiddagen den 22 april 1915 var det dags. – Det var ett sex kilometer brett och tiotals meter högt gulgrönt gasmoln, säger Dominiek Dendoven på In Flanders Museum i Ieper. Soldaterna i de allierade skyttegravarna, främst fransmän, försökte fly undan molnet. Men gasen hann i kapp och de dog en fruktansvärd död då de drunknade av slem från sina egna lungor. En stor lucka bildades på västfronten, men eftersom den tyska generalen inte trodde att gasattacken skulle vara effektiv fanns inga trupper på plats som kunde utnyttja luckan. Mannen bakom gasattacken var kemisten Fritz Haber, chef för Kaiser Wilhelm-institutet för fysikalisk kemi och elektrokemi i Berlin. Han uppfann inte själva gasen för den var en biprodukt från den tyska kemiska industrin. Hans idé var i stället att packa gasen i cylindrar och låta den driva med vinden mot fienden. – När han kom hem till Berlin efter attacken i Ieper tog hans hustru Clara livet av sig. Förmodligen var hon bland annat olycklig över att Fritz Haber höll på med kemisk krigföring, säger Bretislav Friedriech professor i molekylärfysik som arbetar på det institut som Fritz Haber var chef för mellan 1911 och 1933. Ett institut som sen 1952 heter Fritz Haber Institut. – Det heter inte så för att Haber var den kemiska krigföringens fader utan för att Fritz Haber var en stor forskare som gjorde många bra saker, förklarar Bretislav Friedrich. Fritz Haber fick strax efter att första världskriget var slut Nobelpriset i kemi, för att han 1908 upptäckte en metod att utvinna kväve ur luften - något som möjliggjorde storskalig produktion av konstgödsel och som har stor betydelse för jordens livsmedelsförsörjning. – Haber är en svår person att sätta etikett på men när han fick Nobelpriset diskuterades inte hans insatser i den kemiska krigföringen i Sverige, säger Anders Gerhardsson på Nobelmuseet. I programmet medverkar Dominiek Dendoven, historiker, Friedrich Bretislav, professor Reporter: Peter Alestig Reporter: Mats Carlsson-Lenart