Döden på löpande band

Moderna slakterier är en processindustri där djuren slaktas på löpande band. Sveriges största grisslakteri slaktar nästan 2500 grisar om dagen. Men på ett litet gårdsslakteri i Skåne får djuren själva avgöra takten.

Många av oss vill kanske inte tänka på hur det går till när grisar, kycklingar och nötdjur förvandlas till köttpaket i kyldisken.  – Etiken har varit viktig ända sedan jag insåg att ett djur måste dö för att jag ska kunna äta köttbullar, säger Rolf-Axel Nordström på gården Ängavallen. Han har byggt upp en djurhållning som bygger på djurens behov och förstår inte varför vi ska ställa mindre krav på hur våra matproducerande djur dör, än när vi avlivar hundar och katter. Att lastas på lastbilar, köras till stora slakterier, drivas i främmande miljöer, övernatta tillsammans med främmande djur innebär stor stress för djuren. Bo Algers, professor i husdjurshygien på SLU i Skara, har jobbat med produktionsdjurens välfärd i många år. Han är inblandad i ett tyskt försök att skjuta frigående köttdjur direkt i hagen.  – De står helt lugnt i sin hemmiljö tills de plötsligt faller ihop och är döda. Ur djurvälfärdssynpunkt kan det väl inte vara bättre, säger han. Sedan transporteras den avblodade kroppen till slakteriet. Idag transporteras Europas djur tur och retur till solen varje dag. Det har Linköpingsprofessorn Uno Wennergren räknat ut. Hans forskargrupp använder ett datorprogram från skogsindustrins planering för upphämtning av virke och har sett att djurtransporterna i stort sett kan halveras bara genom att djuren slaktas på närmaste slakteri. Programmet sändes första gången i oktober 2013. Reporter: Lena Näslund [email protected]