Det fria skolvalet förstärker uppdelning

Katastrofresultaten från Pisa-undersökningen har gjort att skolfrågan har seglat högt upp på den politiska dagordningen. Förklaringarna har exempelvis handlat om det fria skolvalet, kommunaliseringen och lärarrollen. Men vad säger egentligen forskningen om skolan och de dåliga resultaten?

Skolan har seglat upp som samhällsfrågan på allas läppar. I debatten har förklaringarna till de dåliga resultatet varit många. Idag handlar det om vilken betydelse det fria skolvalet har haft för den negativa utvecklingen. Har möjligheten att fritt välja skola skapat segregation som drabbar de svagaste eleverna? - Det fria skolvalet förstärker boendesegregationen eftersom det är den vita medelklassen i blandade bostadsområden som väljer bort den närmaste skolan, säger Bo Malmberg, professor i kulturgeografi. Professor Anders Jakobsson menar att det uppstått en uppdelning av högpresterande och lågpresterande elever på olika skolor. Den påverkar även fördelningen av skickliga och mindre erfarna lärare. - De högpresterande skolorna har fler utbildade lärare och de obehöriga lärarna finns på lågpresterande skolor. Då förstärks en nedåtgående spiral där de lågpresterande eleverna i högre utsträckning får en obehörig lärare, säger han. I programmet medverkar Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, Magnus Oskarsson, Mittuniversitetet och projektledare för svenska delen av Pisaundersökningen, Anders Jakobsson, professor i pedagogik vid Malmö högskola och Karin Edmark, nationalekonom vid Institutet för näringslivsforskning. Sändes första gången i maj 2014. Reporter: Lotta Nylander Programledare: Johan Thorstenson [email protected]