Brist på struktur drabbar svagare elever

Får svenska lärare för lite tid att undervisa och tvingas eleverna arbeta för mycket på egen hand? Idag handlar Vetandets världs serie om skolan om lärarrollens betydelse för elevernas kunskaper.

- Vi har haft en period i svensk skola där det inte har varit naturligt att ha en tydlig struktur runt undervisningen, säger Jan Håkansson, lektor i pedagogik. När elever i högre grad måste arbeta självständigt drabbas särskilt svaga elever med behov av särskilt stöd. Bristen på struktur går även ut över elever vars drivkrafter inte är så starka, menar Jan Håkansson. Dessa elevgrupper kan få mycket svårt att hämta in tidiga kunskapsbrister. Åse Hansson som forskar i pedagogisk segregation ser att de elever som är störst behov av lärarledd undervisning får mindre stöd än elever med stora resurser. - I min forskning har jag ju sett att det förekommer pedagogisk segregation. Det innebär att undervisningen varierar mellan klassrum. De elever som har stort behov pedagogiskt stöd får ofta arbeta med eget arbete, säger hon. I programmet medverkar Hans Albin Larsson, professor i historia och historiedidaktik, högskolan i Jönköping, Jan Håkansson, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Åse Hansson, fil.dr i pedagogik och forskare i lärarkompetens vid Göteborgs universitet. Sändes första gången i maj 2014. Reporter: Lotta Nylander Programledare: Johan Thorstenson [email protected]