Podd 77 - Fjällräddningen del 3
Trygghetspodden - En podkast av Trygghetspodden, Anders Königsson
Kategorier:
I den förra delen om fjällräddningen kunde du höra hur det låter när ett larm snabbt blir avblåst. Men i den här tredje och sista delen kommer du få höra om en betydligt allvarligare incident och om vilken viktig funktion fjällräddningen fyller. Det när Kurt Öwre blev insatsledare för ett uppdrag som uppstod när Monika Nyqvist och hennes kamrat Annas mysiga vandring övergick i en mardröm. Efter publicering av det här avsnittet hörde den tredje deltagaren som var med på vandringen, Hanna Szydlowska, av sig till Trygghetspodden. Hon har en annan uppfattning om vad som hände än Monika Nyqvist. Hennes skriftliga kommentar kring det som sägs i avsnittet är följande: ”Utifrån det som berättas i podden kan man tro att det är jag som bär ansvaret för att mina kollegor Monika och Anna blev lämnade utan kartan och powerbank när jag gick tillbaka till fjällstationen. Man kan också tro att faktum att det just var jag som hade med mig både kartan och powerbank under den dagen var resultatet av ett gemensamt beslut. Jag måste, tyvärr, ta avstånd från Monikas uttalande. Först och främst vill jag betona att jag avbröt vandringen på grund av vädret och inget annat (den informationen fick både polisen och fjällräddningen). Innan vi lämnade Sylarnas fjällstation (den kritiska dagen) hade vi kollat väderprognosen och vi visste att det skulle komma dimma samma dag, ca kl. 16:00 och att det skulle snöa dagen därpå. Vi kunde även se hur vädret successivt försämrades så mitt beslut var att inte fortsätta toppturen och vända vilket jag berättade för Monika och Anna. Mina vandringskompisar valde att inte ta med sig sina powerbanks på denna tur; deras portabla laddare låg kvar i vårt rum på Sylarnas Fjällstation vilket jag fick veta i efterhand. Sist men inte minst: vi hade eget ansvar att ha med en karta under vandringen och jag påpekade att vi behöver åtminstone två kartor i vår grupp eftersom en karta inte räcker om vi behöver dela på oss. Min karta var, tyvärr, den enda som vi hade. "