Om ekonomiska fiskar

Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi om kontraktsteori och evolutionspsykologi utifrån årets nobelpris i ekonomi.

När astronauten Alan Shepard, i egenskap av den första amerikan att åka till rymden, ombads kommentera resan ska han ha skämtsamt sagt att det är en väldigt tillnyktrande känsla att befinna sig i rymden och inse att kvalitén på ens säkerhet bestäms av lägsta-budet i en statlig upphandling (1). Det citatet fångar träffande kärnan i de intressekonflikter som uppstår mellan olika parter i ett projekt. I det här fallet mellan den resande astronauten - med endast lite plåt mellan sig och det allslukande vakuumet - och den statliga finansiären.Säkerhet kontra kostnad. Risk kontra besparingar. I år tilldelades Bengt Holmström och Oliver Hart Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina bidrag till kontraktteori ett forskningsfält inom vilket man försöker reda ut hur man bäst hanterar intressekonflikter med hjälp av just det - kontrakt. Hur belönar man en anställd med många arbetsuppgifter varav endast några går att mäta? Man frikopplar lönen från prestation så att hen inte bara koncentrerar sig på de mätbara uppgifterna. Hur utformar man bäst ett långsiktigt kontrakt, när det är omöjligt att förutse hur världen kommer se ut om några år? Man tilldelar beslutsrätten till den part med störst anledning att vidta åtgärder om saker skiter sig. Och så vidare (2). Intressekonflikter, incitament, marknadskrafter dessa saker präglar våra beteenden. Om de ter sig intuitiva för dig, så får jag lov att gratulera; du är allmänmänsklig. Kungliga Vetenskapsakademien summerar nämligen sin populärvetenskapliga information om priset med att årets pristagare har hjälpt oss förstå många av de kontrakt vi observerar i verkligheten (2). Nyckelordet är observerar, dvs att ekonomerna har utvecklat ett teoretiskt ramverk som förklarar det vi redan ser. Vi vet redan att människan sedan urminnes tider hittat på sätt att reglera intressekonflikter, incitament och marknadskrafter. De egenskaper som behövs, och som vi människor har, för att hantera dessa fenomen, beskrivs av vissa evolutionspsykologer med termen Machiavellisk intelligens så kallad efter den listiga florentinska politiska filosofen Niccolo Machiavelli. Akademiker har länge sökt svaret på varför högre primater utvecklat så oproportionerligt stora hjärnor jämfört med andra organismer. En stor hjärna är nämligen inte särskild praktisk. Hjärnan suger upp mycket energi, är kostsam att utveckla & underhålla och dessutom känslig för skador. Viktigast av allt: en så stor och kognitivt stark hjärna är knappast nödvändig för en framgångsrik tillvaro och fortplantning. Om du inte tror mig, fråga reptilerna.Hypotesen om den sociala hjärnan, med ett visst sinne för dramatik även alltså kallad hypotesen om Machiavellisk intelligens, hävdar att social konkurrens om reproduktion genom årtusenden har drivit fram stora hjärnor hos högre primater (3). Den påstår alltså att en stor hjärna med mycket kognitiv kraft behövs för att få bra social förståelse inom ett komplext nätverk, som till exempel en flock. Den ger förmågan att orientera sig i förhållande till konkurrenter och anförvanter och en talang för politiska intriger. Detta i sin tur leder till reproduktionsframgång. Innegänget får ligga, kan man sammanfatta det som. Ett exempel som ofta lyfts fram till stöd för hypotesen om den sociala hjärnan är schimpanssamhällen där det inte nödvändigtvis är den starkaste eller mest våldsamma schimpansen som blir alfahane, utan den som knyter de mesta och bästa politiska banden till andra flockmedlemmar (4).En annan intressant aspekt av teorin gör gällande att det mänskliga språket rent av är sprunget ur behovet av att skvallra. Skvaller har enligt teorin evolutionära syften: exempelvis kommunicerar man varningar till varandra om opålitliga samarbetspartners, stärker banden inom den skvallrande gruppen osv. Skvaller är en av de grundläggande...