Konspirationsteorier: Alla har rätt till egna åsikter, men inte till egna fakta

Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier tecknar konspirationsteorins historia. Varför är de så livskraftiga och populära?

Bara timmar efter 11 september-attackerna 2001 började de första konspirationsteorierna om händelserna att spridas på nätet. Flera hemsidor utpekade Israel som ansvarigt för terrordåden, ett rykte som fick stor spridning i delar av arabvärlden. Namnen på de arabiska flygplanskaparna sades vara baserade på förfalskade identifikationer, och i stället handlade det om en judisk konspiration iscensatt för att misskreditera araber, islam och de muslimska länderna.Den typen av spekulationer fick inget större genomslag i USA, det land som oftast förekommer i konspirationsteoretiska sammanhang. Där har det varit betydligt vanligare att konspirationstroende beskyllt den amerikanska statsledningen och dess myndigheter för att ligga bakom terroristdåden. Teorierna finns i ett otal varianter på nätet i filmer, dokumentärer, böcker och artiklar. Ett vanligt argument går ut på att krafter inom Bushadministrationen genom attackerna ville få en förevändning för fortsatta militära interventioner i Mellanöstern och andra strategiskt viktiga områden. För att nå det målet ska de alltså ha anordnat massmord på den egna befolkningen.Attackerna mot New York och Washington var spektakulära händelser av det slag som regelmässigt brukar ge upphov till konspirationsteorier. Ett annat exempel är angreppet på satirtidningen Charlie Hebdo i Paris i januari 2015, då två beväpnade islamister trängde in på redaktionen och kallblodigt mördade tolv personer. Efter dådet dröjde det inte länge innan de sociala medierna svämmade över av teorier om vilka det var som egentligen låg bakom. Ånyo utpekades Israel, judarna och/eller den amerikanska regeringen som förövare, och syftet ska ha varit att förtala islam. Videobilderna som bland annat visar hur gärningsmännen dödar en fransk polis påstås vara förfalskade.Ordet konspiration kommer från det latinska conspirare, och syftar på en hemlig plan som tillverkas av två eller flera personer i samverkan. En fullfjädrad konspiration består av tre delar: en grupp av konspiratörer, en hemlig plan och ett illasinnat syfte. Konspirationen är definitionsmässigt en handling, medan en konspirationsteori är en övertygelse som uttrycker oro för en befarad konspiration. Såväl handlingen som övertygelsen kan vara av större eller mindre omfattning, inkludera enskilda platser och länder eller rentav hela världen. Empiriskt gäller att ju större geografisk utbredning teorin har, desto falskare är den. Det betyder inte att konspirationsteorier alltid är helt igenom falska ibland händer det att teorierna träffar rätt, mer eller mindre, eller att de innehåller delar som är sanna. Men även teorier som bygger på delvis korrekta fakta brukar haverera när konstruktörerna ska dra slutsatser om huvudaktörerna och orsakssambanden.Konspirationsteorier återfinns i några av de äldsta bevarade skrifterna i vår kultur, men det var först i och med franska revolutionen 1789 som de fick ett brett genomslag. Att det franska kungadömet vräktes över ända var en så monumental händelse att den fordrade en lika storslagen förklaring. För rojalister och försvarare av den gamla ordningen kunde monarkins fall inte förklaras som en effekt av de härskandes vanstyre eller inkompetens. I stället pekade de ut ett antal hemliga sällskap som skyldiga till omvälvningen, främst de så kallade Illuminaterna i Bayern, Frimurarna och Tempelherreorden. Historiskt är det just den typen av hemliga sällskap som tillsammans med judarna oftast har beskyllts för att stå bakom allsköns ogärningar.I vår tid har det tillkommit mängder av andra konspiratörer som internationella bankirer och vapenhandlare och privata sammanslutningar som Bilderberggruppen och den så kallade Trilateralen. Båda grupperna består av globala makthavare inom politik, näringsliv och medier och håller sina möten utanför offentligheten, vilket föranlett spekulationer om...