#02 – Maria Sandel och den kvinnliga arbetarens stad

Maria Sandel är en av våra tidigaste arbetarförfattare och en av få kvinnor ur arbetarklassen som vid nittonhundratalets början lyckades skriva och ge ut böcker.

Maria Sandel föddes 1870 i Stockholm som dotter till drängen Carl Gustav Sandell och trikårstickerskan Maria Charlotta Killander. Fadern avled tidigt och Maria Sandel växte upp med sin ensamstående mor.

Maria Sandel Maria Sandel hade tidigt litterära ambitioner. Hennes första dikter fick hon publicerade i tidningen Nordstjernan under sin vistelse i Amerika, där hon arbetade som hushållerska. När hon återkom till Sverige flyttade hon in hos sin mor och tillsammans drev de en liten mjölkbod. Utöver försäljningen från den försörjde de sig på stickning av trikåer och strumpor, samt genom att ta emot inackorderade. Under den här tiden skrev Maria Sandel kamplyrik i den socialistiska pressen. Hon går också med i Stockholms allmänna kvinnoklubb och brinner framförallt för kvinnans rättigheter inom den socialistiska rörelsen.

Vid svältgränsen Så småningom tvingades de lägga ner mjölkboden och flytta. Deras lägenhet hade dömts ut av hälsovårdsmyndigheten och de fick en nödbostad på Kungsholmen. Där bodde fattiga och frånskilda kvinnor med sina barn. Området kallades i folkmun för Skogshyddan och bestod av enkla baracker där både buller och kyla trängde igenom de tunna väggarna. Maria Sandels mor dog 1908 och därefter levde hon ensam. Det fanns en stor mytbildning kring hennes gestalt redan under tiden då hon levde. Hon sägs knappt ha setts utanför dörren. Barnen i området kallade henne "dövan" och hennes hem var ett "spökrum". Maria Sandel hade vid trettioårsåldern nämligen både nedsatt hörsel och syn, något som säkerligen bidrog till att göra det svårt för henne att umgås med andra människor.

Sin första bok, Vid svältgränsen och andra berättelser, ger hon ut 1908. Därefter skriver hon ytterligare sex böcker i den lilla nödbostaden. I sina böcker skildrar hon fattiga förhållande på realistiskt vis, och hennes böcker handlar inte sällan om kärlek, moral och klasskamp.

Bokcirkel - Två röda pennor
I första delen av vår gemensamma bokcirkel ska vi läsa Maria Sandels texter i boken Två röda pennor som Maria Sandel-Sällskapet gett ut tillsammans med Karl Östman-sällskapet. Läs mer om bokcirkeln här. Boken köper du av Maria Sandel-Sällskapet genom att skriva till kassören Kjersti på [email protected] Vi ska läsa boken till den 22 mars, då några av er lyssnare kommer medverka i podcasten för att prata om boken.

Bibliografi

* 1908 - Vid svältgränsen och andra berättelser
* 1909 - Familjen Vinge
* 1913 - Virveln
* 1919 - Hexdansen
* 1924 - Droppar i folkhavet
* 1927 - Mannen som reste sig

Hennes böcker och några av hennes kortare texter finns på nätet via Litteraturbanken och Stockholmskällan.

Research
Som alltid är det svårare att finna forskning och biografier om de kvinnliga arbetarförfattarna. Till det här avsnittet har jag dock haft stor hjälp av antologin Vardagsslit och drömmas språk och kapitlet om Maria Sandel, författat av Tilda Maria Forselius. Dessutom har Lars Furuland skrivit en text som finns på Litteraturbanken. I tidningen Parnass (NR 3 2009) finns ett kapitel skrivet av Tilda Maria Forselius.